Inês Lohr
Från Currywurst till Gustav Mahler

När Bernhard Schlinks "Högläsaren" (”Der Vorleser”) för över 20 år kom ut på svenska, jublades det. Romanen, som även kunde avnjutas som film, gladde hundratals av mina kunder på Lohrs Pocket MedMera. Den blev inte den enda bästsäljaren. Currywursten, som Uwe Timms bok "Upptäckten av Currywursten" (”Die Entdeckung der Currywurst”) kärleksfullt benämns, slog runt 2010 nästan Schlink.

Dessa i Tyskland väldigt omtyckta titlar fick lika mycket uppmärksamhet i Sverige. Men så är inte jämt fallet. Det som går hem i Tyskland, funkar inte automatiskt i Sverige. Människor är olika fast de står varandra kulturellt nära.

Vår oberoende bokhandel i Göteborg säljer kvalitetslitteratur till belästa kunder, som ofta vet vad de vill. Så faller Robert Seethalers Den sista satsen (”Der letzte Satz”), om Gustav Mahlers sista tid i livet många perfekt i smaken. Och vi njuter när kunder ger respons och berättar att de börjat lyssna på Mahler efter att ha läst boken.

Ersatz, ett mindre kvalitetsförlag som grundades 1994 av Ola Wallin och Anna Bengtsson går sin egen väg. De satsar huvudsakligen på översatta titlar från ryska och tyska. Deras utgivningar passar mina kunder, såväl Volker Kutscher i spänningsgenren som Christian Krachts Eurotrash som väntas komma under våren 2022.

Men vilka böcker satsar förlagen på? Mycket väljs av rent intresse och även tips från vänner och agenter följs upp. Besök i tyska boklådor samt en titt i tyska tidningarnas följetong tillkommer, enligt Ola Wallin. Så jobbar även vi i bokhandeln.

Fortfarande översätts relativt lite från tyska till svenska, men antalet titlar växer och enligt Nationalbiografin är svenska numera det fjärde vanligaste översättningsspråket. I siffror uttryckt betyder det att 115 böcker av sammanlagt 2775 översättningar till svenska år 2020 hade tyska som original. Inte mycket, men bra ändå, och efterfrågan växer. Vissa klassiker bör finnas jämt, som Buddenbrooks och Falladas olika titlar, och inte att förglömma Schacknovellen (”Die Schachnovelle”) av Stefan Zweig, som för tillfället är slut på marknaden.

Även Anna Seghers Det sjunde korset (”Das siebte Kreuz”), som 2021 släpptes i svensk översättning av Nilsson förlag, lockar. Förlaget är månt om översättarnas status och framhäver att de är en viktig del i utgivningsprocessen. Av den anledningen sätts översättarens namn på omslaget. Enligt Henrik Nilsson, som leder förlaget, försöker de att anlita de bästa översättarna, de mest etablerade och rutinerade, men ibland även nya talanger. De vinner på den strategin, såklart - ett gott rykte räcker långt.

Mina kunder kommenterar gärna översättningarnas kvalitet och det är långt från alla översättare som blir godkända av dessa kritiska läsare. Jag, som tvåspråkig, är en som vet. Ofta är det den lilla nyansen som inte lyckas att återges korrekt i en översättning. Ord är inte ord, språk skiljer sig åt. Oftast är det dock slarvigt gjorda översättningar från engelska som får en känga.

Visst ger de stora etablerade förlagen ut översättningar, gärna klassiker och gängse tysk litteratur som Jenny Erpenback och Lutz Seiler. De använder sig då av högklassiga översättare som Aimeé Delblanc eller Ulrika Wallenström som förra året fick medalj av kungen för sina konstnärliga åtaganden. Men mest engagerad verkar den växande skaran av mindre förlag vara, bland annat satsar Weyler förlag och Thorén & Lindskog.

En viktig spelare har bokförlaget Faethon i Stockholm blivit, som sedan 2015 ger ut ”kvalitativ skönlitteratur, filosofi, humaniora och andra böcker med höjd”. De översätter en del från tyska till svenska, senast flera titlar av Max Frischs alster. Kunderna har uppmärksammat förlaget och vi beställer mycket därifrån.

Så den tidigare uppfattningen, att tyska översättningar inte säljer i Sverige, stämmer inte längre. Tvärtom, det önskas ett större sortiment. Våra historieintresserade kunder tar sig an ”crossover” författaren Volker Weidermann (som har en fot i historien, den andra i litteraturvetenskapen) eller Harald Jähners Vargatider: om livet i Tyskland efter Tredje Rikets Fall 1945-1955 (”Wolfszeit”). Historiska faktaböcker – och inte bara om andra världskriget – är eftertraktade, men där saknas fortfarande ett utbud som motsvarar efterfrågan. Utvecklingen i före detta DDR är en fråga som alltid intresserar många; mellankrigstiden, 60- och 70-talet i Tyskland eller den aktuella politiken är lika spännande ämnen som väntar på svenska översättningar. Biografier nämns sällan, det har till exempel skrivits om Angela Merkel på svenska, men försäljningen gick trögt.

Den tyskspråkiga bokmarknaden är stor, så översättningstillfällen finns. Det funkar fint med barnböckerna, som har funnits länge på den svenska marknaden. Titlar av till exempel Christine Nöstlinger, Cornelia Funke, Paul Marr eller Jörg Mühle gläder kunderna.
För vuxna är det betydelsefullt att böckerna har ett ”innehåll”, de ska vara genomtänkta, enligt kundernas önskemål. De vill inte läsa om ytligheter, då väljs i stället en deckare som snabb underhållning.

På grund av vår omfattande kunskap om den tyska bokmarknaden samt en pågående tyskspråkig bokcirkel har vi goda förutsättningar för att väcka kundernas intresse. Därför tillhandahåller vi alltid ett mindre sortiment av tyskspråkiga böcker (Österrike och Schweiz inkluderade) och tar även hem kundbeställningar.

Tyska som språk har fått ett uppsving igen, men det vore önskvärt om mer samtida tyskspråkig litteratur skulle finnas på svenska. Det gäller för förlagen att vara lyhörda för de svenska läsarnas önskemål. Varför inte våga sig på Jens Biskys gedigna biografi (976 sidor) över Berlin, dit alla vill åka, eller den årliga vinnaren av Deutscher Buchpreis?

Jag är hoppfull och tror på en ökning av svenska översättningar från tyskan. Själv gör jag mitt bästa för att framhäva betydelsen av tyskspråkiga böcker, rekommenderar gärna välgjorda översättningar till mina kunder samt tipsar förlagen om ”skatter” som bör finnas på svenska.