Bryggargatan i Stockholm
Våra hemkvarter
Goethe-Institutet i Stockholm grundades 1963. Efter en rad flyttar har man i över 20 år haft sin hemvist på Bryggargatan, där man delar lokaler med Instituto Cervantes. Det är inte bara samarbetet med våra spanska kollegor som är mångkulturellt, även våra grannar kommer från hela världen och ger gatan mellan Stockholms berömda shoppinggata Drottninggatan och centralstationen en kosmopolitisk känsla. På den här temasidan presenterar vi några av de butiker och restauranger på Bryggargatan i Klarakvarteren. Kanske vill du fördjupa din digitala bekantskap på plats - vi hälsar dig varmt välkommen.
Området speglar också framväxten av ett elegantare område för besökare med nöjen, hotell och restaurang. Tidigare fanns här också biografer och teatrar och Templarordens hus som var en samlingsplats. Idag arrangeras kulturella evenemang i det bibliotek som spanska Instituto Cervantes och tyska Goethe-institutet har gemensamt. Även andra lokaler bjuder in till samvaro på den centralt belägna gatan.
De vackra byggnaderna har dock tillkommit i fler omgångar. Det har varit stora bränder som påverkat stadsbilden och gett möjligheter till modernisering. Från början ägde Kyrkan marken, och den pampiga Klara kyrka ser man fortfarande från Bryggargatan. Trots att den brändes ut invändigt under en av stadsbränderna är den fortfarande en ståtlig byggnad att vila ögonen på, och ger stadsdelen dess karaktär. Området runtomkring kallades Klarakvarteren.
De gamla timmerhusen som växt fram organiskt ersattes efter första stora branden på 1600-talet med rätlinjig stadsplanering och pampiga stenhus. Den senaste branden 1751 blev upptakten till mer glamour i området. Drottninggatan blev fashionabelt med sina klädbutiker och kom att kallas för ”snobbrännan”. Men det var i slutet av 1800-talet som det blev ett hotell- och restaurangområde. En tradition som lever kvar i högsta välmåga. Många gamla byggnader revs dock på 60- och 70-talet och därför finns det nu moderna lokaler på gatan även om det var stora protester mot rivningen.
Freys hotell på Bryggargatan öppnade år 1989 och ansiktet utåt är den belgiska restaurangen Belgobaren där man kan inmundiga alla måltider från frukost till middag. På den tiden var det tämligen lugnt på gatan men nu hittar turisterna i stor utsträckning både till hotellet och till alla restaurangerna på Bryggargatan. Som tur är överlevde både hotell och restauranger och andra verksamheter på Bryggargatan den svåra covidperioden. De var ju alla etablerade och framgångsrika och kämpade för att få vara kvar. För många har Bryggargatan varit en fast punkt i livet. Genom skilsmässor och privata flyttar har man behållit sin hemvist på Bryggargatan. För varför skulle man vilja ändra på ett vinnande koncept!
Det var länge sedan kvarteren räknades som lite skumma med prostitution i krokarna. Ännu längre tillbaka lät man det vara hemvist för smutsiga och illaluktande verksamheter såsom slakterier, och garverier. Men Bryggargatan har förstås fått sitt namn från bryggeribranschen. Det bodde nämligen många bryggare på gatan.
Men det har inte alltid varit en lugn gata i skymundan. Bryggargatan blev också känd för att ha haft den första kvinnliga läkaren på plats med sin praktik 1889. Det var kö på Bryggargatan 6 där Karolina Widerström tog emot på sin gynekologiska mottagning. Något som inte uppskattades av alla. Hon var före sin tid, och var inte rädd för att ta tag i tabubelagda ämnen. Hon verkade också som sexualupplysare och för kvinnlig rösträtt.
Hotell Hellman på Bryggargatan blev känt för att den unge poeten Dan Andersson av misstag blev cyanidförgiftad där 1920 då de skulle röka ut vägglöss. Klarakvarteren var tidningskvarter på den tiden och Dan Andersson var där för att söka jobb på tidningen Socialdemokraten.
På Bryggargatan slutade också det misslyckade terroristdådet 2010, då gärningsmannen dog av bomben han bar med sig. Man tror dock att bomben var avsedd för det befolkade Drottninggatan, men att han drog sig tillbaka till bakgatan för att kontrollera ett fel med sprängladdningen. Men det är inget som satt sin prägel på gatan.
Här på Bryggargatan känner man sig trygg, och här vill man stanna. Under åren har en gemenskap vuxit fram där många lärt känna varandra. Många vill dessutom expandera. Det går bra för restaurangerna och uteserveringarna som också bidrar till mer liv och rörelse. Förhoppningsvis får vi se ännu mer ljusglimtar och aktiviteter framöver.
De vackra byggnaderna har dock tillkommit i fler omgångar. Det har varit stora bränder som påverkat stadsbilden och gett möjligheter till modernisering. Från början ägde Kyrkan marken, och den pampiga Klara kyrka ser man fortfarande från Bryggargatan. Trots att den brändes ut invändigt under en av stadsbränderna är den fortfarande en ståtlig byggnad att vila ögonen på, och ger stadsdelen dess karaktär. Området runtomkring kallades Klarakvarteren.
Gatans historia
De gamla timmerhusen som växt fram organiskt ersattes efter första stora branden på 1600-talet med rätlinjig stadsplanering och pampiga stenhus. Den senaste branden 1751 blev upptakten till mer glamour i området. Drottninggatan blev fashionabelt med sina klädbutiker och kom att kallas för ”snobbrännan”. Men det var i slutet av 1800-talet som det blev ett hotell- och restaurangområde. En tradition som lever kvar i högsta välmåga. Många gamla byggnader revs dock på 60- och 70-talet och därför finns det nu moderna lokaler på gatan även om det var stora protester mot rivningen.
Freys hotell på Bryggargatan öppnade år 1989 och ansiktet utåt är den belgiska restaurangen Belgobaren där man kan inmundiga alla måltider från frukost till middag. På den tiden var det tämligen lugnt på gatan men nu hittar turisterna i stor utsträckning både till hotellet och till alla restaurangerna på Bryggargatan. Som tur är överlevde både hotell och restauranger och andra verksamheter på Bryggargatan den svåra covidperioden. De var ju alla etablerade och framgångsrika och kämpade för att få vara kvar. För många har Bryggargatan varit en fast punkt i livet. Genom skilsmässor och privata flyttar har man behållit sin hemvist på Bryggargatan. För varför skulle man vilja ändra på ett vinnande koncept!
Det var länge sedan kvarteren räknades som lite skumma med prostitution i krokarna. Ännu längre tillbaka lät man det vara hemvist för smutsiga och illaluktande verksamheter såsom slakterier, och garverier. Men Bryggargatan har förstås fått sitt namn från bryggeribranschen. Det bodde nämligen många bryggare på gatan.
Men det har inte alltid varit en lugn gata i skymundan. Bryggargatan blev också känd för att ha haft den första kvinnliga läkaren på plats med sin praktik 1889. Det var kö på Bryggargatan 6 där Karolina Widerström tog emot på sin gynekologiska mottagning. Något som inte uppskattades av alla. Hon var före sin tid, och var inte rädd för att ta tag i tabubelagda ämnen. Hon verkade också som sexualupplysare och för kvinnlig rösträtt.
Hotell Hellman på Bryggargatan blev känt för att den unge poeten Dan Andersson av misstag blev cyanidförgiftad där 1920 då de skulle röka ut vägglöss. Klarakvarteren var tidningskvarter på den tiden och Dan Andersson var där för att söka jobb på tidningen Socialdemokraten.
På Bryggargatan slutade också det misslyckade terroristdådet 2010, då gärningsmannen dog av bomben han bar med sig. Man tror dock att bomben var avsedd för det befolkade Drottninggatan, men att han drog sig tillbaka till bakgatan för att kontrollera ett fel med sprängladdningen. Men det är inget som satt sin prägel på gatan.
Här på Bryggargatan känner man sig trygg, och här vill man stanna. Under åren har en gemenskap vuxit fram där många lärt känna varandra. Många vill dessutom expandera. Det går bra för restaurangerna och uteserveringarna som också bidrar till mer liv och rörelse. Förhoppningsvis får vi se ännu mer ljusglimtar och aktiviteter framöver.