Snabb-inloggning:

Gå direkt till sekundärnavigationen (Alt 1) Gå direkt till huvudnavigationen (Alt 2)
Claim Goethe Institut Claim Goethe Institut

Sverige

Två personer sitter på en bänk och läser böcker.Foto: Moa Karlberg/Goethe-Institut

Mångstämmighet och kanon

Kanondebatter är ingenting nytt för litteraturbranschen och litteraturvetenskapen, även om det just nu tvistas i allt högre grad om varför vissa texter läses, vilka verk som diskuteras och vem som återfinns på mängder av läslistor och i förlagens utgivning och vem som inte gör det. I kanondebatterna förhandlar vi fram vårt litteraturbegrepp hela tiden på nytt, diskuterar enligt vilka kriterier litteratur ska bedömas och funderar på hur en kanon kan förändras som idag förvisso mestadels blir implicit effektiv. Vad betyder kanonisering inom litteraturvetenskapen? Hur kan kanoniseringsprocesser synliggöras och hur göra röster hörda som fram tills nu förpassats till marginalen? Debatten i all sin mångfald förs nu allt akutare i sociala medier och det ger anledning till dessa fyra längre bidrag som behandlar frågan utifrån olika perspektiv.

Christiane Frohmann, Präraffaelitische Girls erklären das Internet, Berlin 2018 © Kleine Formen

Christiane Frohmann
 Obetydligheten som ett eget rum: Tankeövning för kvinnliga författare

Den som en gång har gett ut en bok, vare sig som förläggare eller författare, känner igen sig..

Feminism for the 99% © Verso books

Sonja Lewandowski
 En kanon som nynnas – homosociala rekommendationer i det litterära samtalet

Vilken bok blev du rekommenderad senast? Var den skriven av en manlig eller kvinnlig författare? Och av vem fick du tipset?

Construction helmets Photo by Pop & Zebra on unsplash

Philipp Wagner
 Lycka till! För nya perspektiv på arbetarlitteraturen

Nationella perspektiv på litteraturhistorieskrivningen dominerar ofta kanonbildningen. En jämförelse mellan arbetarlitteraturens betydelse i Sverige respektive Tyskland visar vilken potential alternativa litteraturhistorieskrivningar och alternativa kanon har för att vidga perspektiven.

Remix Photo by Filip Barna on Unsplash

Andrea Geier
 ​Kanonkritik ur postkolonialt perspektiv

Den som kritiserar kanon vill bara sällan avskaffa den. Kanon som en orienterande funktion har nämligen blivit väletablerat såväl kulturellt som institutionellt: det gäller både för bildningskanon och för ämneskanon.

​Berit Glanz

Berit Glanz © Berit Glanz Gästredaktör är författaren och litteraturvetaren Berit Glanz, verksam vid "Institut für Fennistik und Skandinavistik" i Greifswald.
Hennes forskningsområde är den skandinaviska romantiken och medieförändring. Som författare och forskare är hon aktiv på Twitter där hon deltog i det tvärvetenskapliga undervisningsexperimentet #RelevanteLiteraturwissenschaft som bl.a. fokuserar på aktuella frågor rörande litteraturkanon. Sommaren 2019 gavs hennes debutroman "Pixeltänzer" ut på förlaget Schöffling & Co.

upp