Viktor Hilgemann: Inledning
Översättningars värde

Folk som läser litteratur på originalspråk. Sådana som har utvecklat en speciell iver att beställa hem böcker på tyska eller engelska som just är aktuella i svensk översättning. Som har gjort det till en sport, en konstform, att med forskande intresse fråga kollegans kille på glöggminglet vad han tyckte om Daniel Kehlmanns senaste då. ”Ja, själv har jag ju läst den på tyska nyss. Fantastiskt språk. Det finns liksom ett sådant djup i hans röst. Svårt att översätta. Lite som med filmatiseringar, du vet: man blir ju mest besviken om man läst boken. Men himla fint att den är tillgänglig ändå för dem som inte kan läsa originalet.”

Ja, sådana finns.
Kanske har jag själv länge varit en sådan.

Översättningars behållning, eller snarare deras egenvärde, förstod jag nog först när jag kom in i förlagsbranschen. Det var en stor lättnad. Och en stor skam att ha ignorerat så många underbara översättares (med-)författarskap under alla år.

Nu vet jag bättre och har stor respekt för deras språkkonstnärliga och hantverksmässiga bedrifter. Dörte Hansens Middagstimmen i svensk översättning av Anna Hörmander Plewka, Pieke Biermanns tyska översättning av Oreo (Fran Ross), Frank Heiberts översättning av Zazie dans le métro (Raymond Queneau) eller Miriam Mandelkows nyöversättningar av James Baldwin tillhör för mig de senaste årens mest minnesvärda läsupplevelser. En personlig favorit är också en liten volym (utgiven av Ellerströms och tyvärr inte i tryck längre) av Rose Ausländer (Drömmen har öppna ögon), som jag faktiskt upptäckte först på svenska. Några av de översättningarna når och berör mig på ett sätt som inte det tyska originalet gör – jag kan inte riktigt förklara det.

Ausländers namn känns nästan programmatiskt i sammanhanget och hennes verk visar en dimension av översättningar som är brinnande aktuell: översättande i mening av förmedling mellan olika identiteter, tillhörigheter, olika kulturer och perspektiv, olika sanningar. Är vi inte alla i ständigt behov att översätta eller få (kon)texter översatta för oss – nu mer än någonsin förut?

Jag tror att litterära översättningar har en stor roll att spela där och att de bär på ett ansvar. De visar och reproducerar aktuella samhällsutvecklingar lika mycket som andra litterära och kulturella yttringar. På samma sätt tål översättningspraktiker att diskuteras och omprövas emellanåt. En sådan omprövning och debatt har diskuterats flitigt sedan 1980-talet och med ny styrka de senaste månaderna: postkolonialism och dess ambition att uppdaga koloniala spår i vår värld, våra språk och i och med det även i våra översättningar.

Denna temasida är mitt försök att samla några (av många fler) aspekter och perspektiv på översättningar, översättaryrket och bokhandel som jag hoppas kan locka till mera läsning och uppskattning av översättningar!